Svar till Brokus:
”Hur ser du på repatrieringspolitiken?
Grundprinciper?
Genomförande?
När tror du en aktiv repatrieringspolitik kan bli realistisk?”
En omfattande återvandring är önskvärd, av de flesta som kommit till Sverige från de områden som erfarenhetsmässigt skapat sådan otrygghet för oss svenskar.
Sedan blir frågan vad som är genomförbart. De som utverkat PUT på falska grunder ska få detta återkallat. De som begår grova brott eller upprepad brottslighet ska konsekvent utvisas, och inte tillåtas återvända till Sverige. När barnen begår brott ska hela familjerna kunna utvisas.
Nolltolerans ska gälla vid brottslighet, även smärre brott ska lagföras. Bidragsnivåerna ska vara lägre för icke-medborgare än för svenska medborgare.
Om gällande lagar inte medger detta måste lagarna ändras. Om Sverige undertecknat internationella konventioner som ställer hinder i vägen bör Sverige säga upp sin anslutning till sådana konventioner.
Generösa återvändarbidrag skulle kunna tillämpas, om det fungerar. Jag ställer mig dock frågande till hittillsvarande erfarenheter i den delen. Under alla omständigheter måste vi återupprätta en fungerande gränskontroll, och även en utlänningskontroll inne i landet.
Den som illegalt uppehåller sig här ska interneras och hemskickas. Självklart ska inga svenska bidrag (som för närvarande!) gå till personer som vistas illegalt i Sverige. Det måste vara straffbelagt att medverka till att utlänningar vistas illegalt i Sverige.
