Svar till Dynamo:
”Vad är egentligen en god vandel hos en politiker? Det är ingen hemlighet att det fifflas till höger och vänster bland Svenska politiker, så vilka krav bör SD ställa på politiskt aktiva som kan sägas representera partiet, oavsett om det handlar om ledamöter i kommunfullmäktige eller aktiva debattörer i den offentliga debatten.”
Vad jag här spontant kan konstatera, är ju hur pk-iterna mäter med dubbla måttstockar.
Beträffande SD:are med brottsregister verkar gälla att det ska vara på livstid, de ska aldrig få en ny chans i livet.
Beträffande invandrarkriminella som sagt sig vilja bli hederliga är det OK med ständigt nya chanser. Så generösa har man därvid varit, att en del aktiva i ”Lugna Gatan” visat sig finnas kvar i kriminella karriärer.
Jag anser att personer med brottsbelastning ska ges nya chanser. Dock bör en viss karenstid gälla för politiska uppdrag, och spårbytet måste vara definitivt. Inga återfall kan accepteras.
Detta resonemang ska gälla lika mycket oavsett parti, även om jag – som sympatisör till SD – naturligtvis är särskilt angelägen om att man där får fram hederliga människor med god vandel. Där menar jag att även ett digert brottsregister, om det ligger ett antal år tillbaka i tiden, ska betyda mindre än ett småskojeri som fortfarande har aktualitet.
Sedan har jag personligen svårt att numera bli upprörd över obetalda TV-licenser, med tanke på det grova missbruket av TV-mediet.
