På begäran av Uncle Bob går jag här in med ett försök till klargörande på några punkter, med anledning av att mina politiska ställningstaganden kommit upp till diskussion.Låt mig först säga att de ämnen som berörs är känsliga och svåra, så det gäller att formulera sig tydligt och försöka förstå varandra rätt.Låt mig också säga att det kan ligga en utmaning i att här inte halka in på det politiskt korrekta tänkande som blandar samman fakta och värderingar.
Allmänt kan också sägas att när jag lämnade SD så var det aldrig för att bli politiskt passiv, men däremot att verka partipolitiskt oberoende. Min tanke var att kunna fortsätta som fri debattör och opinionsbildare.
1. Nationell Idag
Något erbjudande att fortsätta skriva kolumner i SD-Kuriren fick jag aldrig, däremot kom ett sådant erbjudande från Nationell Idag, utgiven av ND.
Jag beslöt då att testa. Skulle jag där ha frihet att skriva om vad jag ville, även där det kunde ogillas av ND?
Således lät jag min första krönika förklara varför jag hade som avsikt att lägga min röst på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2010. Den gick i tryck, om än under protester.
Min hyllning av Vita Rosen, oppositionsgruppen i Nazi-Tyskland, mötte inga invändningar.
Jag tror mig fortfarande kunna stå för innehållet i alla de efterföljande krönikorna (låt mig gärna ta del av eventuell kritik!).
2. ”Systerpartier”
Jag har aldrig använt begreppet ”systerpartier” om SD och ND. De två är ju som ”hund och katt” – båda lika angelägna att betona hur olika de är.
I sak är det ändå så att
a) de har en gemensam historia
b) båda är invandringskritiska
c) båda kallar sig demokratiska
Även om företrädare för ND kan låta kluvna beträffande b) – i ett mejlsvar skrev Vavra Suk: ”SD:s viktigaste fråga är invandringen, det är den inte för oss.”
Något som rent allmänt bär mig emot är att haka på drev och ösa på med tillmälen. Ingen ska undgå berättigad kritik, men ska man komma med direkta anklagelser, då bör finnas en saklig grund.
Min kontakt med ND begränsar sig till skrivandet i Nationell Idag (för övrigt en tidningsutgivning som kan förtjäna ett erkännande!) Så jag kan inte gå i godo för ND. jag har inte den insynen. Än mindre kan jag gå i godo för vart det kan bära hän, det är ju en liten grupp.
Men intill dess att motsatsen har bevisats anser jag att de måste betraktas som demokrater, så länge de själva kallar sig så.
Vill man sätta partiet under luppen och vara kritisk, då kan säkert frågetecken sättas för ett och annat. Själv ställer jag mig undrande till deras hyllande av Karl XII – en envåldshärskare vars felaktiga beslut drog stor olycka över Sverige.
Men vill man på motsvarande sätt placera SD under luppen finns kanske även där en del att ifrågasätta.
Min poäng i detta sammanhang, från Exileninlägget, är att man må försöka skilja på huvudsak och bisak. Jag ser två vattendelare i dagens svenska politik.
• Den ena är människosyn och demokrati.• Den andra är invandringen, mångkulturen och islamiseringen.
De två områdena hänger för övrigt ihop.
Till frågan om ”rasism” ska jag återkomma i ett separat inlägg, snart.
