Svar till Uncle Bob:
”Hur ser du på att militanta islamister vanligen döljer sina långsiktiga syften och gömmer sig bland mer moderata (häpp!) islamförespråkare? Är detta trovärdigt?”
I Sverige finns närmare en halv miljon utlänningar som kommit till Sverige från muslimska länder. Dessa kan i princip delas in i fyra grupper:
1. De som är helt sekulariserade – om de ens ser sig själva som muslimer, så är de ändå inte praktiserande.
2. De som visserligen klart ser sig själva som muslimer och är praktiserande – men som ser det som en privatsak. De ställer inga politiska krav, begär inte att det svenska samhället skall omvandlas efter deras agenda.
3. De som är militanta, men fredliga. De vill att det svenska samhället skall successivt anpassas till Koranens bud, eller vad uttolkarna av Koranen begär.
4. De som är inte bara militanta, utan också hotfulla, våldsbenägna och redo att tillgripa terror.
Majoriteten kan hänföras till grupperna 1 och 2.
Antalet personer, anslutna till något muslimskt samfund i Sverige ligger någonstans kring 130.000. Dessa kan väl räknas till grupp 3.
Grupp 4 är, förutsätter jag, antalsmässigt mycket liten. Vilket inte gör den betydelselös!
För grupp 4 kan grupp 3 fylla en viktig funktion:
• dels kan de smälta in där och kunna undgå att bli observerade.
• dels kan de i moskéerna erbjudas en samlingsplats och en rekryteringsbas.
Pk-iterna talar gärna om islam/muslimer i samma andetag som mångkultur, men den fråga jag ställer mig lyder:
Är militanta muslimer anhängare av mångkultur?
Jag är övertygad om att det enda som avhåller dem från att redan nu föra fram mer långtgående krav, är att de än så länge trots allt utgör bara en liten minoritet i Sverige.
Man också kan vända på det. Jag finner det anmärkningsvärt att de redan nu för fram så mycket av krav på anpassning av det svenska samhället efter deras önskemål.
Och här finns ytterligare ett moment: undfallenheten från företrädare för det svenska samhället. Det finns exempel på att rektorer avstått från skolavslutningar i kyrkor inte pga av några uttalade krav från muslimer, utan därför att de själva känner att det kanske kan vara så att någon muslim skulle kunna tycka illa om den saken, så för att vara ”på den säkra sidan”…
Offensiven mot adventsljusstakar drevs av DO Margareta Wadstein.
Låt mig delge er några citat ur Åke Sanders bidrag i boken ”Tvärkulturella möten”. Nog handlar det om något mer än en ”vanlig religion”:
”Koranen ger… inte i första hand svar på frågor av typen vad vi ska tro på, utan snarare på praktiska livsfrågor av typen: ‘Hur ska jag leva mitt liv?’ och ‘Hur ska vi organisera vårt samhälle?'””Härmed är också sagt att islam inte är begränsat till någon speciell sfär, några speciella tider eller platser, utan är något som gäller för hela livet och hela tillvaron, för hela skapelsen.”
”Om inte människan väljer att underkasta sig Allahs vilja med henne rubbar hon… hela skapelseordningen.”
Islam är en ”kosmocentrisk religion” som ”innefattar tillvarons alla delar: hela det privata såväl som det sociala, kulturella, ekonomiska och politiska livet, och inte enbart det som från vår horisont betraktas som den religiösa sfären.””Inom religionens värld kan alltså vad Gud säger vara viktigare och gå före t.o.m. demokrati, jämställdhet mellan könen och att ha hjälm när man cyklar.”
”Många av vardagslivets seder, bruk och praktiker är… något som enligt en vanligt förekommande islamsk uppfattning bör ingå i rätten att fritt utöva sin religion.”
”Islam anser sig, som vi sett, ha svar på alla frågor, och vara lösningen på alla problem.”
”…det inte är en ren privatsak huruvida man följer religionen (‘är religiös’) eller inte.” [i]Individens beslut påverkar kollektivets lycka, därför ”anser kollektivet sig ha rätt att utöva tvång på individen…”
”…att lära känna och bringa sitt samhälleliga och privat liv i överensstämmelse med Allahs heliga skapelsevilja. Detta är en muslims – ja enligt islam varje människas – yttersta angelägenhet.”
Fronk replikerade:
”Jag vill bara hopppa in och tillägga att även om en muslim anser sig tillhöra grupperna 1 eller 2 ovan så innebär inte det att han är integrerbar. Islam är ju som du själv visar mer än bara religion. Det är nationalism och etnisk separatism.Jag skulle för egen del säga att en muslim är helt integrerad först när han låter sin egen dotter eller syrra skaffa etnisk svensk partner, och då utan krav på att denne partner ska omvända sig till eller göra några anpassningar ( typ omskärelse) till islam.”
Bra påpekande – där kan jag instämma!
Skåning replikerade:
”Ett annat påpekande gällande grupp 1 och 2 är att de alltid ligger i farozonen för att förflyttas till grupp 3 eller 4. Och om inte de själva gör det så kan mycket väl deras barn göra det. Hur ofta ser man inte andra generationens invandrare radikaliseras, ”söka sina rötter” och bli ”riktiga” muslimer? Problemet är nämligen att ytterst få i grupp 1 och 2 tar rejält avstånd från de motbjudande delarna av sin religion så som 99% av alla kristna omtolkar eller tar avstånd från de ”omoderna” delarna av bibeln. En sekulariserad muslim kritiserar sällan sin egen religion utan lever snarare i någon slags icke-definierat ideologiskt vakuum. Det är nästan bara bland iranier man ser ett klart ställningstagande kring sitt eget religiösa ursprung, och det har sin förklaring i vad de har flytt ifrån och varför.
Saken förbättras ju knappast av det du påpekar, att de gifter sig och skaffar barn med varandra, och att om det förekommer blandförhållanden så är det nästan alltid muslimska män som parar ihop sig med icke-muslimska kvinnor. Det blir heller inte bättre av att det saknas en ärlig och kritisk debatt kring islam, utan att alla faktapåpekanden reduceras till islamofobi. Hade debatten kring islams faktiska värderingar dragits till sin spets, såsom den görs kring kristendom och västerländsk kultur, så är jag inte alls så säker på att de flesta inom grupp 1 och 2 hade ställt sig på rätt sida, även om de kanske utgör en skral majoritet idag.”
